EMELIE RASAR MOT SL!

Jaadå, vi har väl alla sett rubrikerna på kvällstidningarna sista dagarna och om inte så har vi väl upplevt eländet. För hör och häpna; det kommer snö ibland under vinterhalvåret och då funkar helt plötsligt ingenting.

Igår tog min resa till Farsta (som i vanliga fall tar 20 minuter) ungefär två timmar. Jag blev 1 ½ timme sen till jobbet och tyckte inte alls att det kändes roligt att behöva dela ersättningsbuss med stridslystna pensionärer mfl. Vi stod som packade sillar och jag bara väntade på ögonblicket då dörrarna skulle flyga upp under resans gång och vi skulle rulla ut på löpande band. Men det gick bra. Vi kom fram till Gullmarsplan och eftersom inga tunnelbanor gick, och personalen inte visste om det skulle komma bussar eller ej, så improviserade jag fram en resa som tog mig först till Liljeholmen och sen, med sightseeingbuss, till Farsta centrum.
Jag är iallafall tacksam för att det inte var jag som skulle öppna, då hade jag åkt på böter i tiotusenkronors klassen. Halleluja.

Och idag skulle jag till Nynäshamn.
"Eller inte" sa SL till mig i morse när jag skulle se hur trafiken verkade te sig idag. Och mycket riktigt. Den verkar inte alls vilja samarbeta, så jag försökte inte ens ge mig iväg. Det kändes inte alls värt det.
Så idag har jag vart fånge i min egen förort/lägenhet. Det kröp verkligen i kroppen och jag behövde många timmar till att vänja mig vid tanken på att faktiskt inte få träffa någon face-to-face, förutom möjligtvis kassörskan på ICA.
För att få komma ut lite grann iallafall tänkte jag att jag går och sponsrar SL med lite mer pengar och köper ett nytt SL- accesskort, och när jag står där i godan ro, allt fungerar som det ska, köpet går igenom och allt är frid och fröjd... Nä, men då går inte mitt accesskort att läsa av en andra gång för att ladda på kortet. Så SL har alltså fått mina pengar, men jag har inte fått något färdbevis. Vad vill SL mig? Work with me, please!

MEN!
Om man ska se det positivt så har vi ju iallafall något att prata om dessa dagar. Vädret och SL är på allas läppar känns det som. Och OS, men där är jag inte så insatt så jag håller mig till det jag kan. Uppenbarligen.

Marre åkte till Sydafrika igår kväll och jag tänkte skriva att jag inte är ett dugg avundsjuk, men nu får det vara nog med ironi. TA MIG HÄRIFRÅN!

Och grattis till Kristoffer som fick jobbet på NK som han ville ha! Bra jobbat, du är grym! :)

Full fart framåt.

Det har vart intensiva dagar för mig den senaste tiden. Mamma kom hit i fredags kväll och på lördagen var jag ledig. Vi hade blivit bjudna på musikal på Oscarsteatern så vi bestämde oss för att åka till stan redan tidigt på dagen för att hinna med lite annat också. Singing in the rain var bra, men jag blir lite trött på deras överdramatiserande hela tiden. Det var verkligen typiskt 'musikal-skådespel' och skådespelarna tog i från tårna. Men nu ska jag inte vara sån, jag är nöjd med föreställningen överlag. Bara Maria Lundqvists minspel är ju en klass för sig som kan få mig att skratta utan problem.
Efter musikalen gick mamma och jag vidare till en restaurang och åt en bit innan jag skyndade vidare till Centralstationen och bussen som skulle ta mig till Linköping. Tre timmar senare var jag på plats i resecentrum och möttes upp av Johan som var gentlemannamässig nog och mötte mig på stationen.
Sen var det ju alla hjärtans dag och allt, och jag blev minsann behandlad som en liten prinsessa med både frukost på sängen, chokladpraliner och restaurangbesök. Det var inte ett dugg synd om mig.
Måndag natt var jag hemma igen, tisdag förmiddag jobbade jag och efter jobbet mötte jag upp Albin på en snabbfika innan jag gick vidare mot Slussen och åkte ut till mamma på snabbvisit.
Väl på ön möttes jag upp av Linnea och Kalle som var snälla nog att hämta upp mig med skotern. Det gick med en jävla fart, jag är bara van vid SL-hastigheter nuförtiden.
Hemma hade mamma dukat upp med mysig middag för mig, Linnea, Kalle och Gustaf och vi hade en väldigt trevlig kväll.
Linnea och jag bestämde oss för att ha en bakdag dagen därpå och möttes upp i affären tidigt på morgonen för att inhandla nödvändigheter. Vi bakade scones och semlor och vi kände oss generösa nog för att ge oss ut med skotern ännu en gång, fulladdade med semlor som vi delade ut till folk på de närliggande öarna. Bland annat min pappas faster Gerda som är runt 90 år fick en semla och hon blev så glad så hon inte visste var hon skulle ta vägen. Sånt värmer.
Nu har jag dock bara jobb framför mig för ca 9 dagar framåt. Tur att jag fyller fritiden med roligheter, så jag har sånt att se tillbaka på när vardagen är som mest slentrianmässig.
Värst vilket inlägg det blev! Inte illa för att vara jag.
Puss!

Så jävla aktiv.

Jaha. Värst vad jag blev aktiv bloggare helt plötsligt. Men ursäkta mig, här hittar jag min klasskompis från gymnasiet sjungandes med Borlänge-hunkarna från Mando Diao. Vad händer med världen?
http://www.youtube.com/watch?v=YUWEjLDqxi8

Fredagsmys & långtrosor.

Idag var första fredagen på fyra veckor som mitt tåg från Nynäshamn faktiskt dök upp! Visserligen inte i tid, men ändå. Jag kom hem strax före åtta och slapp ta taxi - vilken lyx!
Fast lite vemodigt är det också, jag har ju gått och blivit 'kompis' med Nynäshamns alla två taxichaufförer. Varav den ena frågade mig hur tjejer kan klara sig utan 'långtrosor' när det är så kallt. Jag höll på att dö av skratt. Han trodde alltså på allvar att den kvinnliga motsvarigheten till långkalsonger var långtrosor. Jag älskar felsägningar.
Ikväll satsar jag fullt ut på fredagsmys i min nyinköpta jättesoffa. Poppar micropopcorn och tittar på folk som hemskt gärna vill kunna dansa på fyran.