Me & my troubled mind.

Saker & ting har blivit något bättre under veckan som har gått och det känns så oerhört skönt. Fortfarande har jag mycket som ska tas omhand, många beslut att fatta och ännu mer ångest som flåsar mig i nacken dagligen, men det känns ändå som att det ljusnar lite.

Den senaste tiden har jag mest försökt att reda ut konflikten som jag har med mig själv i mitt huvud, men när jag inte vet vilken sida jag ska stå på väljer jag istället att vara 'neutral' och inte göra någonting alls. Jag låter konflikten fortgå, lyssnar till båda sidor men tar fortfarande inga beslut. Och trots att jag vet det, att det är ingen annan än jag som tar skada av det, så har jag inte orkat. Jag ska bli bättre nu. Det största, och svåraste, steget är redan taget, nu ska det bara rulla på.


Det har varit så otroligt mycket på senaste tiden. Som om inte min inre konflikt vore nog så ska jag dessutom ha konflikter med andra. För en stund hade jag glömt hur det kändes, att vara orkeslös och inte riktigt veta... Och inte minst hade jag glömt hur jobbigt det var och hur fruktansvärt ont det gör. Det gör lika jävla ont varje gång och man vänjer sig aldrig.

Jag hoppas bara att jag kan få ha lite flyt nu. Det skulle (för att citera min kära vän, Dick, som alltid är lika opimistisk) vara så jävla nice!

Dagens bra:
Inte just idag...

Dagens anus:
Min I-pod börjar sjunga på sista versen. Katastrof!
Vädret.

Square one.

Nu börjar jag om. Jag är ju pinsamt dålig på det här med blogg.
Mycket har hänt sen sist. Student, Hultsfred, sommar, kalas, jobb och umgänge är väl ungefär vad mitt liv har gått ut på de senaste månaderna.
För att sammanfatta lite av varje så kan jag ju säga att studenten blev en av de bästa dagarna i mitt liv, från början till slut så var allt bara klockrent och så oerhört roligt.
Kan väl säga nästan detsamma om Hultsfred. Jag, Mickis och Emma var där i fem dagar och det var helt hysteriskt varmt. Fördrev tiden på dagarna med att göra små utflykter i en tvåmanna-bil, vilket visade sig vara på tok för trångt för fyra pers, men det gick ju bra ändå. Kvällstid fördrevs tiden med att leka och dricka alkohol. Det var roligt. Emma har sagt att jag hade kul även de gånger jag inte minns något. Jag litar på Emma.

Annars har det även vart en fullspäckad sommar. Ganska underbar var den också. Jag vill ha mer, men nu är det höst. Det är ju desto mindre underbart. Jag funderar på att flytta.
Jag orkar inte riktigt med Sverige som det känns nu. Alla krav och alla måsten kväver mig och kylan och mörkret gör mig deprimerad. Vi får se hur det blir, men Spanien och min faster som bor där känns allt mer lockande. Inte just min faster, men hennes bostad...

Annars roar jag mig med att jobba så mycket jag får. Kämpar och sliter som ett djur för att få pengar till bostad och mat. Om jag skulle lyckas få lite pengar över så kan det ju tänkas att jag lägger det på diverse onödigheter (vilket jag visserligen gör även de gånger då jag verkligen INTE har råd) såsom kläder, sushi och krogbesök.
Det är Emelies liv på en pinne. Nästa gång ska jag försöka vara lite mer... intressant.
Försöka går ju.

Love.

Nedräkningarna har börjat...

Egentligen har jag räknat ner till diverse olika saker under en längre tid nu, men skillnaden är att nu börjar sakerna jag räknar ner till att närma sig!
Våren behöver jag inte längre räkna ner till, för nu är den äntligen här! Och det är varmt, det är soligt och jag har redan lyckas bränna mig, men det får det vara värt. I'm lovin it!

Det är bara... 5 dagar kvar tills jag, Camilla och Nathalie åker till Skottland i tre dagar och leker lite.
Det är 12 dagar kvar tills jag fyller 19. (Värdelös ålder egentligen...)
16 dagar kvar till Popaganda, 23 dagar till studenten och 25 dagar kvar till mitt och Idas planerade födelsedagskalas. Tiden går fort när man har... roligt? Jag vet inte, men fort har det gått i alla fall.
Kan inte begripa att mina tre år på MediaGymnasiet är över. Slut och som bortblåsta.
Det känns som om det bara var några månader sedan jag satte mig i den nästan fulla caféterian i väntan på uppropet. Hade någon "kaxig typ" framför mig som verkade känna alla.
Den "kaxiga typen" visade sig bli en av mina närmaste vänner och vi har hållt ihop sen... nej, inte dag ett, men i alla fall vecka två eller något.
Ingenting har väl egentligen blivit som jag har tänkt mig, men det hade knappast kunnat bli mycket bättre än det faktiskt blev och jag har lärt mig massor. Kanske mer om mig själv och om människor än om just mediebranschen, men det är inget jag mår dåligt över. Tvärtom, så är det nog kunskaper jag kommer värdera högre i framtiden, eftersom jag lämnar medietänket efter den 1 juni för att (förhoppningsvis) komma in på Socionomlinjen på Stockholms Universitet.

Tack till alla som vart med och gjort min gymnasietid till det den har blivit, tack för att ni stått ut med min dåliga (?) humor och förgyllt mina dagar som inte alls skulle ha varit så färgglada utan er. Ingen nämnd, ingen glömd.

Längtan efter vår!

Jag tycker att det borde vara vår vid det här laget.
Snön borde ha smält bort för flera veckor sen, precis som isen.
Folk borde gå runt i vårjackor, solglasögon och bara vara glada över att äntligen få titta fram ur sina jävla gåsjackor. Men ICKE! Sverigeklimatet fortsätter att plåga oss, och just när man tror att det kanske, kanske finns en liten risk att solen är här för att stanna, så gömmer den sig bakom gråa, tjocka moln och snön faller över Stockholm igen.
Och jag är så jävla trött på det! Jag är inte anpassad för sånt här väder, utan mår som bäst i sol & värme.

Sen sägs det att det är ungefär 65 dagar kvar till studenten. Jag går i skolan två dagar i veckan och har egentligen ingenting att fördriva min fritid med. Jag kommer att få fnatt.

Sen ska det sökas in till högskolor, universitet och annat. Och studentlivet kommer att suga. Leva på ungefär 1000 kronor i månaden, wohoo. Sounds like fun!
Kanske vore bra om jag kunde få klart för mig vad fanken jag ska välja att läsa först och främst...

Korr & kaos.

Oasis på Cirkus? Är jag helt bakom flötet eller? De spelade ju för 17 på Hovet! Såg just att jag skrivit fel i min förra blog. Och jag ska kalla mig själv korrekturläsare...
Konserten var kalas och Emma var rolig. Jag var mer eller mindre i målbrottet när jag gick därifrån. Promenerade från Hovet till Medborgarplatsen med Emma i hasorna efteråt. Eller riktigt så var det kanske inte. Men gick, det gjorde vi. Och det var trevligt, men ack så kallt!

Idag har vi haft en kaos-dag på MG. Alltid lika uppskattat, dock inte från min sida. Jag blir så ledsen när folk är ledsna. Och det är jobbigt att vara ledsen. Orkar inte riktigt utveckla det där, kommer nog ingenvart på det ändå skulle jag tro...
Imorgon är det Öppet hus igen, ska dit och se glad ut och försöka få små rädda 15-åringar att välja till min skola. Känns inte som att det är rätt tid för det nu med tanke på att jag inte vill något hellre än komma därifrån just nu, men jag ska göra mitt bästa. Koppla på charmen! Eller nåt.
Nu gick jag.

Sammanfattning.

Oj, vad dålig jag är på att uppdatera den här. Nästan så att jag borde skämmas, men bara nästan.
Jag är tillbaka i den 'vanliga' skolgången igen efter mer än nio veckor utan undervisning. Jag är nog ganska skeptisk till vad jag egentligen tycker om det hela.
Efter tre dagar är det fullt upp igen, med möten, telefonsamtal, mail, bokningar, läxor, irritationer mot lärare och allt som hör till... På ett sätt har jag nog saknat eländet, men kan ändå inte låta bli att längta till den 1:a juni. Dagen med stort D. Studentdagen.
Jäklar, vad det kommer kalasas.

Idag var jag, Nathalie, Camilla och Yaty på Expressen/DN och på deras seminariumdag för Lilla Journalistpriset. Om jag får säga min mening så borde ju Diktator tokvinna vartenda jäkla pris som går att få tag på men folk är märkliga, det är tydligt, så ingen vet hur det kommer gå. Det visar sig istället den 18:e maj. Heja på oss!

Och snart är det även "deadline" för mitt och Nathalies projektarbete. Kick off:en på LAVA/Zenit har ett klart datum och schemat är spikat. Spännande...

Och sen är det faktiskt som så att Emma, jag och Emmas ben (internt skämt) ska gå på Oasis konsert den 26:e januari, Cirkus. Det ska ju bli helt galet skoj! Dit längtar man också.

Det är förresten 134 dagar kvar till studenten. Meningen var att det skulle låta positivt och uppryckande, men hjälp, vad avlägsen den känns...
Sommaren kan komma nu!