Hultsfred 2008

Efter många om och men så kom jag iallafall iväg till Hultsfredsfestivalen. Jag, Amanda, Emmy, Elin och Sophie hoppade in i en gammal Volvo V70 på onsdagsmorgonen och var framme på campingen någon gång runt 17.00. Senare kom Emma & Mickis också och sen var det fest fram till tidigt på söndag morgon.
Bland annat så spelade Babyshambles på torsdagen och enligt mig så var spelningen grym! Jag var så sjukt hög på adreanalin och efter spelningen dansade jag 'hemåt' och festade i camp hammock. Senare mötte jag upp Emma i entrén, såg till att hon installerade sig i tältet och sen gav vi oss ut på äventyr. Spelade bland annat fotboll med främmande människor som senare skulle visa sig bli våra vänner och vapendragare hela festivalen igenom. Väldigt trivsamt.

Håkan Hellström fick avsluta min festival för i år. Tänkte att jag mest skulle se honom bara för att Håkan är en sån artist som man ska se på Hultsfred, så jag gick till Hawaiiscenen runt 00-tiden men utan några större förväntningar. Det slutade med att jag stod och grät som ett barn. Från det att han spelade "Hurricane Gilbert" till han sjöng sin sista ton så stod jag bara och tokbölade. Klamrade mig fast vid Emma som också hade svårt att hålla tillbaka tårarna och försökte njuta av de sista minutrarna av Hultsfred -08, och kanske min sista festival överhuvudtaget. Bättre avslut hade jag inte kunnat få.

(EMMA! Jag hittade klipp från Håkan-spelningen på youtube: http://youtube.com/watch?v=EsHv-P5gLe0)

"Jag tror jag behöver din hjälp"

I natt gjorde jag nånting jag inte gör alltför ofta. (Tror jag?) Jag gick nämligen i sömnen.
Jag minns att jag drömde om jobbet och att jag var där själv när det helt plötsligt kom massa kunder som jag inte kunde ta hand om själv. Jag drabbades av lite panik, kastade mig upp ur sängen och sa till någon (ingen) "Jag tror jag behöver din hjälp!" Därefter är jag up and running. Vaknade till på riktigt när jag stod ute på balkongen, reagerade egentligen inte nämnvärt mycket på att det var jättekonstigt att jag stod där klockan fyra på morgonen utan passade istället på att titta ner till grannen som verkade ha fest. Sen gick jag och lade mig igen. Vad är grejen?! Kom på det idag när jag stod på jobbet och fick en mindre flashback. Då skrattade jag åt mig själv.
Tänk om jag hade fått för mig att gå hemifrån? Glömma nycklar och inte komma in genom varken port eller hemdörr? Det är inte mycket som förvånar mig längre...

Vilken rolig helg jag har haft förresten! Dozzi är tillbaka i huvudstaden och umgås man med henne är man garanterad iallafall ett asgarv i halvtimmen. Lekte med henne och Emma i fredags och i lördags jobbade jag och var tokbakis. Hällde stearin i ansiktet på mig själv och på min tröja. Jag var i chock.
Men sömnbrist och baksmälla brukar ju inte hindra mig från att börja om igen, så jag var ute även i lördags.

Idag har jag faktiskt tagit mig i kragen och packat inför Hultsfred. Vilket verkligen är på tiden eftersom jag åker till Emmy imorgon. Och onsdag morgon hoppar 5 morgonpigga (?) tjejer in i en skruttbil och påbörjar vår resa mot Småland. Det ska visst regna/dugga. Borde man packa ner stövlarna?
Hoppas att jag inte får för mig att gå i sömnen på Hultsfred. Då kan man säkert hamna i jättekonstiga situationer. Vilket jag iofs brukar göra även i vaket tillstånd så det kanske inte spelar någon roll...? Äh.

Med risk för att bara Emma förstår; "NU SKITER JAG I DE' HÄR!"

Se upp där nere!

Sommar & sol

Jag börjar med att säga att jag inte är lika bitter nu som i tidigare inlägg. Jag hade en löjligt dålig vecka bara.

Min helg har vart helt tokbra. Jag var ledig och har spenderat nästan all ledig tid i olika parker, precis som så många andra.
Åkte till Tanto efter jobbet i fredags tillsammans med Daniel. Mötte upp Sofie, Åsa och Emma där, drack lite öl, åt lite mat och pratade om världsliga ting. Sen åkte jag och Emma vidare till Trädgården som öppnade för säsongen och det var helt galet trevligt. Träffade en hög med folk som vi sällskapade med kvällen till ära och på väg därifrån träffade vi några andra som gärna ville hänga med oss eftersom vi 'också var efterblivna'. Undrar vad han baserade det uttalandet på...
Sov i ungefär 4 timmar även denna natt men lyckades ändå göra det bästa av situationen och åkte senare för att möta Emma (igen) i Gullmarsplan. Vi begav oss mot Långholmen och Skrattstock som utspelades där. Bästa vädret, tokmycket folk och en massa stand-up gjorde att det, trots sömnbrist, inte kändes det minsta jobbigt att aktivera sig en dag som denna.
Efter Skrattstock åkte jag till St Eriksplan där Stefanie väntade med försenad födelsedagsmiddag. 16 personer hade hon lyckats skrapa ihop, mycket trevligt! Efter middag, tårta och prat begav vi oss mot Odenplan för utgång, men jag började vissna någon gång vid ett-tiden och tänkte att 'nu orkar jag inte mer'. Men även denna gång blev det en jättetrevlig kväll!

Söndag - sol & lek med Emma IGEN. Vi bestämde oss för att ta vara på vädret så länge det varade och tog med picknick till Vitabergsparken, lade oss på en filt i skuggan av ett träd och skrattade åt oss själva och folket vi träffade på fredagskvällen. Daniel hade blivit utkastad hemifrån pga lägenhetsvisning så han tittade också förbi. Vi spelade kort och Daniel agerade dålig förlorare och knuffade på mig så jag rullade som en boll nerför backen. MOGET! Höhö.
Senare vandrade Daniel vidare mot Norr Mälarstrand och jag & Emma låg kvar en stund innan vi tog vårt förnuft tillfånga och vandrade mot Skinnarviksberget. Där låg vi och 'umskapade' (blandning av 'umgicks' och 'sällskapade'), åt glass och tittade ut över Stockholm.
Sen hittade Daniel till oss igen, efter några omvägar, och hyvens kille som han är så hade han med sig kaffe och bullar! Gullerå! Jag förlät honom för knuffandet.
Sen bar det av hemåt för att glo på 'Jönssonligan får guldfeber'. Låg humor när den är som bäst!

För att sammanfatta; Grymt väder! Grymt sällskap! Grym helg! Och nu är det juni. Nästa onsdag bär det av till Hultsfred. Fan vad fort tiden går.