Tuppjuck & födelsedag.

Kamrater! Frukta icke! Jag är här igen.
Long time no see. Men jag lever, växer och frodas osv. (Här ser vi alltså vilken nivå inlägget kommer fortsätta på)

Sanningen är den att jag befinner mig på ön, hemma hos mina föräldrar, och om jag ska vara helt ärlig så måste jag säga det att jag blir tokig här ute. Vet inte om det kanske beror på den friska luften, tristessen eller faktumet att det faktiskt inte finns så mycket att göra här ute såhär års. Men så är det iallafall, ibland får jag tuppjuck och beter mig som en ko på grönbete. (?)

Imorgon fyller jag tant (21) och jag har under dagen försökt att få tag på diverse nära och kära som kan tänkas vilja följa med och fira denna fantastiska händelse med mig genom att spela lite bowling eller whatever. Får se hur det slutar. Jag har ju lyckats utveckla en riktig 'dålig-förlorar-attityd' hos mig själv som visar sig allt oftare, eftersom jag envisas med att förlora i allt hela tiden. Måste försöka lägga band på det dåliga humöret och njuta av sällskapet istället. Eller så kan jag ge mig fan på att vinna? Jo, tjena.

Som sagt; imorgon är dagen då det firas att jag har funnits på denna planet i exakt 21 år. 21 år sedan mor min låg drogad som få på operationsbordet och pappa svimmade när han råkade titta över skynket och fick titta rakt in i sin kärestas magsäck. (Oj vad dramatisk jag ska låta) Shit, det måste verkligen vara något att fira med dunder och brak!

Det ska bli intressant att se hur länge mor min låter mig sova imorgon bitti. Ända sedan jag var riktigt liten har jag undrat vem av mamma och mig det är som tycker att det är roligast med julaftnar och födelsedagar (främst mina). Jag minns en julaftonsmorgon när jag kanske var 10 år och mamma väckte mig klockan 6 på morgonen, med varm choklad och julklappar på sängen, bara för att hon inte kunde vänta längre. Hon ville så gärna se min min när jag öppnade presenterna som hon hade köpt till mig. Hon hade redan varit vaken i två timmar, druckit två koppar kaffe och energin sprutade ur öronen på henne. Jag gissar på att jag såg mest jättetrött ut.
Men min mamma är ju helt enkelt den bästa människan som finns. Och snart är det mors dag. Vad ska jag göra för henne då? Måste jag gå upp redan klockan tre för att kunna överraska henne med frukost på sängen? Tipsa mig, någon!

Imorgon då jävlar, jag ska äga i bowling! Eller?
To be continued...